Välj en sida

Hur mycket man förstår när man lär sig ett nytt språk beror inte bara på vad som sägs utan också hur och när det sägs. Du vet säkert själv hur tröttsamt det kan vara att hålla igång ett samtal i en bar eller restaurang, eller hur svårt det kan vara att fokusera några timmar in i ett extra segt jobbmöte. Och visst är det lättare att sitta i ett fysiskt mötesrum än att konferera lika länge över internet? Tänk dig då att uppleva allt detta på ett språk som du ännu inte behärskar fullt ut!

Miljöfaktorer som påverkar språket negativt

  • Bullrig miljö, till exempel restauranger, tåg och fester.
  • En grupp där många pratar samtidigt.
  • Att inte se samtalspartnern, till exempel vid telefonsamtal.
  • Trötthet, tidpunkt på dagen, veckan eller året.
  • Exponering för språket. Det kan t.ex. vara svårare efter helgen om man inte talar svenska hemma.
  • Hur länge man har behövt koncentrera sig, till exempel i slutet av ett långt möte.
  • Nervositet som vid jobbintervjuer, samtal med överordnad, presentationer.

Att helt och hållet undvika sådana sammanhang eller situationer är naturligtvis ingen gångbar lösning. På sikt är det tvärtom nödvändigt för alla språkinlärare att lära sig att hantera det nya språket i alla typer av miljöer och situationer. Däremot bör du som kollega eller arbetsgivare vara medveten om vilka påfrestningar exempelvis en bullrig miljö kan betyda, och anpassa kraven och förväntningarna på inläraren därefter.

Samtalsfaktorer som påverkar språket negativt

  • Ny eller okänd dialekt.
  • En skämtsam eller sarkastisk ton.
  • Snabba outtalade byten mellan ämnesområden.
  • Ovana ämnesområden.
  • Ovan ton, i situationer som är mer eller mindre formella än vad inläraren är van vid.

Det är ju förstås individuellt vad var och en reagerar mest på, och här är det givetvis bäst att fråga inläraren själv hur han eller hon påverkas av olika kontexter. Angående tidpunkter är en del är känsligare tidigt på morgonen, andra i slutet av arbetsdagen. Många kan känna sig extra trötta vid ett längre event, till exempel en konferens, då man tvingas tala svenska också utanför ordinarie arbetstider, medan andra upplever att de kommer in i ett “flow” efter många timmars pratande och att detta förbättrar språkförmågan. Det är inte heller ovanligt att samtalspartnerns sätt att prata och gensvar på inlärarens svenska har konsekvenser på språkfärdigheterna.

Nedsatt språkförmåga yttrar sig exempelvis i att inläraren har svårt att förstå vad som sägs, reagerar långsamt, får tunghäfta, uttrycker sig klumpigt, eller helt enkelt inte orkar delta och “stänger ned”. Tolka inte det här som bristande intresse eller engagemang!

Gå inte ut och ät om ni ska prata om något viktigt och prata inte om något viktigt när ni går ut och äter. Var konventionell och acceptera att ett visserligen tråkigt mötesrum faktiskt är mycket tystare än en stökig lokal, och därför möjliggör mycket effektivare kommunikation. Fysiska samtal är i regel lättare än videosamtal, och videosamtal där man kan se varandra är ofta mycket lättare än traditionella telefonsamtal. Om du måste ringa och hör att inläraren sitter i trafiken eller annan bullrig miljö, be honom eller henne att ringa upp dig vid hemkomsten, och när ni kan prata i en tystare bakgrundsmiljö. Återigen bör viktiga samtal helt enkelt inte tas på telefon.

Din utländska kollega kan dra nytta av utförligare förberedelser än du. Om det till exempel gäller en konferens med många nya ämnen, berätta för inläraren vilka ämnen som kan tänkas komma upp, ett par dagar eller veckor i förväg. På så sätt har hon eller han chansen att läsa på, sätta sig in i ämnet, och samla på sig nödvändiga ord och uttryck på förhand, och har bättre chans att hänga med.

Hjälp din kollega att hantera pressen

  • Schemalägg inte två språkintensiva evenemang (möten, presentationer, fester) på samma dag, utan dela upp dem på två separata tillfällen.
  • Om din kollega förväntas lyssna en längre stund, se till att det viktigaste sägs först.
  • Ska deltagaren ge en presentation eller prata mycket på ett möte? Fråga honom eller henne om det känns bäst att prata i början, mitten eller slutet.
  • Acceptera att inläraren kan bli trött och ha behov av återhämtning efter en språkintensiv aktivitet som svenska medarbetare upplever som avslappnande, t.ex. en gemensam lunch, fest, konferens, kick-off eller liknande.
  • Dela gärna med dig av dina anteckningar efter ett möte eller om ni har lyssnat på något. Där kan det finnas ett nyckelord som i skrift ter sig mycket mer begripligt än när inläraren bara lyssnade.
  • Var uppmärksam på att du och dina svenska kollegor kanske omedvetet ändrar ert eget sätt att prata och språktyp utanför arbetsplatsen, till exempel på en AW eller en jobbresa.
  • Visa ditt stöd om inläraren får otrevliga eller sarkastiska kommentarer från andra på arbetsplatsen eller utomstående. Detta är något som betyder mycket för den som känner sig osäker.

Det här inlägget är baserat på ett utdrag ur boken Handbok i välkomnande svenska som riktar sig till svenska ledare och medarbetare som tar emot utländska praktikanter på sin arbetsplats. Här hittar du praktiska tips och verktyg för att skapa goda relationer och bra kommunikation över språk- och kulturgränser. Boken finns att köpa här på LYS eller i din nätbokhandel.